Projektet avslutades 2007
Syftet
Syftet med delprojektet har varit att stödja kommunernas tjänstemän i arbetet med energiplanering för att skynda på kommunernas arbete för ett uthålligt energisystem, användning av uthållig teknik och förnyelsebara bränslen samt energieffektiva lösningar och beteenden.
Projektet är avslutat men vi fortsätter att hålla hemsidan uppdaterad med material som kan vara till hjälp och inspiration.
Bakgrund
Dagens energiplanering är ingen entydig verksamhet. Den bedrivs av många olika aktörer och på en lång rad olika sätt. Arbetet bedrivs lokalt i kommunerna i arbetsgrupper av olika slag där många förvaltningar är inblandade. I processen hanteras både strategiska och löpande frågor. Hållbarhet är det övergripande målet, klimatfrågorna är viktiga och IT används bland annat för att analysera utvecklingen av systemen med hänsyn till miljö och ekonomi.
Små kommuner får extra stöd
Naturvårdsverket beviljade 2007 nätverket Klimatkommunerna tre miljoner kronor till ett projekt som ska hjälpa små kommuner att komma igång med sitt klimatarbete. Många kommuner i Sverige jobbar för att minska utsläppen av koldioxid som bidrar till växthuseffekten. Små kommuner har inte kommit lika långt. Klimatkommunernas projekt kommer att ge följande 20 kommuner extra stöd för att komma igång: Gullspång, Munkedal, Färgelanda, Dals-Ed, Lysekil, Grästorp, Boxholm, Habo, Hylte, Hällefors kommun, Härjedalen, Hörby, Markaryd, Mullsjö, Osby, Perstorp, Skurup, Ånge, Älvsbyn samt Östra Göinge. Läs mer.
Kick off för klimatcoachingprojektet i Falköping våren 2007
Kommuner
Möten
Tidigare möten
Inspirerande material
Energiplaner och klimatstrategier – goda exempel. Exempel från kommuner inom HUT Väst finns under listan "kommuner" här ovanför.
Kommunal energiplanering - En enkätundersökning av Sveriges kommuner 2006, gjord av Energimyndigheten.
Klimatcoachingprojektet – lägesbeskrivning sept 2007: I projeketet medverkar 23 kommuner runt om i Sverige. Processen med att lägga grunden till ett aktivt klimatarbete har hunnit olika långt i de medverkande kommunerna. Bedömningen är att det i ca 16 kommuner har påbörjats en process med att ta fram en klimatstrategi. Projektet erbjuder seminarier/workshops på olika teman där vi ger stimulans och kunskap om olika typer av klimatprojekt. Dessa seminarier/workshops är öppna för en bredare krets av kommuner. Läs mer.
Nedan finns en sammanställning av länkar till en lång rad dokument på Internet samt till litteratur som kan vara till nytta i arbetet med energiplanering inom kommunen. Skicka gärna fler tips på länkar till info@hallbarutvecklingvast.se. Lista över länkar.
Se också delprojektet Folkbildning om klimatfrågan.
Inspirerande klimat och energiprojekt i landet: Förbundet Agenda 21 i Västmanland har inom sitt projekt Fossilfritt Västmanland 2015 satt ihop en lista. Lista på projekt.
Vindkraftpolicies
Lagen om energiplanering
Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen fastläggs av kommunalfullmäktige.
Enligt miljöbalken 6 kap 11-18 §§ ska en miljöbedömning genomföras vid upprättande av planer som krävs enligt lag och som vid genomförandet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Inom ramen för miljöbedömningen ska en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, upprättas. I denna ska den betydande miljöpåverkan som energiplanens genomförande kan antas medföra beskrivas och bedömas. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. MKB:n ska innehålla de uppgifter som är rimliga utifrån aktuell kunskap, energiplanens detaljeringsgrad, allmänhetens intresse och vetskap om att vissa gemensamma frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter.
Det är viktigt att sätta upp mål för energiplaneringen och att målen konkretiseras i projekt och åtgärder. Ett naturligt mål är att satsa på energisystem med så låg inverkan på miljön som möjligt. Även om all energianvändning påverkar miljön negativt i något avseende, kan MKB:n lyfta fram effekterna av olika alternativa energisystem. Ett annat mål med energiplanering är bättre ekonomi i kommunen. I normalfallet går ca 6-7 procent av kommunens årliga budget till energiförbrukning. Den kostnaden kan ofta minskas med 10-15 procent med relativt enkla åtgärder som snabbt betalar sig.
Samverkan kring solenergi
Soluppgång i Väst är ett tvåårigt program som syftar till att öka användningen av solenergi i Västra Götaland och stimulera tillväxten inom solföretag i regionen. Västra Götalandsregionen driver projektet med samordningshjälp från Energiråd Väst och Svenska Solenergiföreningen (SEAS). SP, Chalmers, Länsstyrelsen, KanEnergi och ett antal kommuner deltar också i satsningen som startade 2006. Soluppgång i Väst har tre huvuddelar - kommunal samverkan, branschsamverkan och övergripande samordning/information.
De kommuner som är med i Soluppgång i Väst från starten är Alingsås, Bollebygd, Borås, Falköping, Mark, Svenljunga och Trollhättan. Fler kommuner har visat intresse men ej fattat formella beslut. Det är fritt fram för de kommuner som vill att haka på under resans gång. Kommunerna kommer arbeta med egna solenergiinstallationer och diskussioner/utredningar kring kommunens möjlighet att påverka andra i den egna kommunen att satsa på solenergi.
SEAS samordnar branschdelen i Soluppgång i Väst. Företag i branschen har haft ett första möte för att diskutera upplägget på insatserna och mycket fokus kommer läggas på opinionsbildning och information.
Bakgrunden till det arbete som nu har påbörjats är en förstudie som genomfördes under 2004 och som belyste hinder och möjligheter för solenergi i Västra Götaland. Det arbetet och resultatet kan du läsa mer om i rapporten Tio sätt att få solen att gå upp i väst.
Kontaktperson är Lisa Ossman, Hållbar utveckling Väst, tel 031- 339 18 00.
