Skyddsvärda träd hittar du oftast i parker, alléer och hagmarker samt på gårdar och kyrkogårdar och som hamlade träd. De vanligaste trädslagen bland skyddsvärda träd är ek, alm, lind och ask men även andra arter förekommer.
Träd som anses särskilt skyddsvärda uppfyller minst ett av följande villkor, oavsett om de lever eller inte.
Foto: Karin Meyer
Gamla träd som står i öppna solbelysta lägen hyser ett rikt växt- och djurliv. Dels fåglar och fladdermöss, men även – vilket är minst lika viktigt – svampar, skalbaggar och lavar.Åt alla dessa växter och djur erbjuder de gamla träden både boplatser och rikligt med föda.
Många av arterna är helt beroende av dessa träd, som blivit färre och färre. De gamla träd du ser i dagens kulturlandskap utgör högst någon procent av de som fanns på Linnés tid. Trots det har Sverige ett av Europas största bestånd av stora, gamla träd, vilket innebär ett stort ansvar. Idag saknas även efterföljarna, det vill säga yngre träd som är på väg att bli gamla och kan ta vid när de gamla träden faller.
Långörad fladdermus, foto Jens Rydell
Det är inte bara levande träd som är viktiga för den biologiska mångfalden. Död ved behövs som boplats, växtplats, skydd eller för att finna föda. Många fåglar, insekter, svampar, mossor och lavar är helt beroende av död ved för sin överlevnad. I det svenska skogs- och odlingslandskapet är det numera mycket ont om gamla och/eller döda träd, stubbar och nedfallna grenar. Detta är ett överhängande hot för många arter som riskerar att utrotas. I tätortsnära skogar, hagmarker och parkmiljöer behöver en del döda träd och delar av träd finnas kvar. Istället för att städa bort delarna, kan nedtagna stockar och grenar läggs i så kallade faunadepåer som placeras i solbelysta lägen.
Foto: Maria Fridén Alexandersson
Gamla, ihåliga träd är stabilare än de ser ut, oftast mer stabila än yngre träd. De har klarat av stormar i flera hundra år, medan yngre träd inte utsatts för samma påfrestningar.
Här kan du läsa mer om vanliga frågor och svar om särskilt skyddsvärda träd.
