Det finns mycket som skiljer i förutsättningarna för Sveriges kommuner. Några är små och avfolkas kanske, medan större städer har en ökande befolkning med mer avfall, mer transporter.
Vad de har gemensamt är att alla behöver skapa hållbara system för att minimera resursåtgången. Det uppnår man genom synergier mellan systemen för avfall, avlopp, gas, fjärrvärme och spillvärme.
Seminariet Den hållbara staden ur olika perspektiv, fokuserade på olika kommuners förutsättningar för att utveckla hållbara städer. Det som kan vara problem för större städer är en ökad inflyttning som resulterar i mer avfall och transporter och behöv av nya bostäder. Men just detta kan också vara en tillgång. När nya områden planeras kan man tänka rätt från början, och får underlag för utvecklad infrastruktur och kollektiva transportlösningar. De mindre kommunerna kan drabbas av avfolkning, och sitter då med investeringar i infrastruktur som blir olönsam när inkomsterna flyttar därifrån. Men där finns kanske också närheten till näringslivet, för att hitta nya samarbeten som kan utveckla staden. Detta var den bild som Linda Scott Johansson från föreningen Klimatkommunerna gav i sin inledning av seminariet.
Den följdes av ett samtal mellan politiker med olika partifärg, från olika stora kommuner i Sverige. Panelen bestod av Per Ankersjö (C), Stadsmiljöborgarråd i Stockholm, Milan Obradovic (S), kommunalråd Malmö Stad, Anna Wiklund (M), kommunalråd i Enköping och Stig Henriksson (V), kommunalråd i Fagersta.
Paneldeltagarna var eniga om att förutsättningarna är olika men det finns också det som förenar. En kommun som vill lyckas måste samarbeta och visa politiskt mod. Det går inte att förlita sig på att rikspolitiken löser klimatproblemen. Kommunens roll är också i hög grad att informera och få med medborgarna, framför allt på avfallsområdet.
- Det handlar mycket om individens ansvar. Men kommunen måste se till att det är lätt att göra rätt, sa Anna Wiklund. Hon betonade att kommunpolitiker måste underlätta för sina invånare genom bra infrastruktur och upplysning, där insatserna behöver starta redan i förskoleåldern.
Per Ankersjö ansåg att nationalstaterna har misslyckats med miljö- och klimatfrågorna:
- Vi i kommunerna får ta tag i saken själva. I Stockholm har vi gjort det, oavsett politisk färg. Vi känner att vi har en otrolig support från stockholmarna när det gäller miljöarbetet.
- Samarbeten och goda exempel är viktiga. Vi måste samverka kring många saker med våra grannkommuner. Som små kommuner har vi inte resurser att gå före med stora projekt. Då är vi glada att kommuner som Stockholm och Malmö gör det. Sen kan vi planka rakt av, sa Stig Henriksson.
Milan Obradovic tyckte att passiviteten på nationell nivå gör att kommunerna måste gå före:
- När vi bygger Västra Hamnen i Malmö, ett av de mest hållbara områdena i världen, lyckas vi inspirera Kina att bygga en stad för 500 000 invånare, enligt samma modell. Politik är att vilja och våga. Vi skulle kunna lösa problemen här och nu, om politikerna bara hade modet.
Linda Scott Jacobsson från, Klimatkommunerna, fick möjlighet att reflektera över det hon hört och sammanfatta seminariet. Hon identifierade tre ledord: Våga, sno och samarbeta.
- Våga testa nytt, våga gå utanför ramarna, våga pröva upphandlingens möjligheter att ställa krav, våga söka pengar och våga misslyckas. Sno varandras idéer och dela med er när någon frågar. Samarbeta mellan kommuner och regioner men också med företag, och över partigränserna. Kan man komma överens över parti- och blockgränserna kan man nå långt!
