I höst kommer de bidrag som täcker lönerna för kommunernas klimat- och energirådgivare att omförhandlas. Det nya bidragsförslaget riskerar att få energi- och klimatarbetet att stanna av i 196 av landets kommuner. Det skriver sex energi- och klimatrådgivare från Östergötland i en debattartikel.
En ny förordning för energi- och klimatrådgivningen trädde i kraft 1 juli 2016. Till denna ska Energimyndigheten ta fram föreskrifter som bland annat reglerar nivåerna för ekonomiskt stöd från 1 januari 2017.
Enligt den tidigare förordningen var stödet för en rådgivningstjänst 280 000 kronor. De större kommunerna fick ett tillägg då de har fler att nå ut till. Fördelningen enligt denna modell har av Energimyndigheten bedömts som skev då den gav lägre stöd per invånare till stora kommuner än till mindre.
I de nya föreskrifterna menar debattörerna att fördelningen förändras så att det blir skevt åt andra hållet, då stödet nu baseras på antal hushåll i kommunen. Detta får till följd att 196 av landets kommuner kommer att få under 250 000 kr i stöd. I Östergötland är det endast Norrköping, Linköping och Motala som inte får minskat anslag från 2017.
Artikelförfattarna föreslår att föreskrifterna istället justeras så att små kommuner kan bedriva kommunal energi- och klimatrådgivning på minst en halvtidstjänst utan att behöva skjuta till pengar. I annat fall riskerar företag och invånare i Sveriges mindre kommuner att få sämre möjligheter att stärka sin verksamhet och förbättra sin vardag.
Debattörerna menar vidare att möjligheterna att nå nationella och internationella energi-, klimat- och miljömål också riskerar att försämras.
Artikel: http://miljo-utveckling.se/klimatarbetet-kan-forsvagas-196-kommuner/
En ny förordning för energi- och klimatrådgivningen trädde i kraft 1 juli 2016. Till denna ska Energimyndigheten ta fram föreskrifter som bland annat reglerar nivåerna för ekonomiskt stöd från 1 januari 2017.
Enligt den tidigare förordningen var stödet för en rådgivningstjänst 280 000 kronor. De större kommunerna fick ett tillägg då de har fler att nå ut till. Fördelningen enligt denna modell har av Energimyndigheten bedömts som skev då den gav lägre stöd per invånare till stora kommuner än till mindre.
I de nya föreskrifterna menar debattörerna att fördelningen förändras så att det blir skevt åt andra hållet, då stödet nu baseras på antal hushåll i kommunen. Detta får till följd att 196 av landets kommuner kommer att få under 250 000 kr i stöd. I Östergötland är det endast Norrköping, Linköping och Motala som inte får minskat anslag från 2017.
Artikelförfattarna föreslår att föreskrifterna istället justeras så att små kommuner kan bedriva kommunal energi- och klimatrådgivning på minst en halvtidstjänst utan att behöva skjuta till pengar. I annat fall riskerar företag och invånare i Sveriges mindre kommuner att få sämre möjligheter att stärka sin verksamhet och förbättra sin vardag.
Debattörerna menar vidare att möjligheterna att nå nationella och internationella energi-, klimat- och miljömål också riskerar att försämras.
